Den sprungna rosen...
Bilden är lockande; att frysa en tanke och låta sig boltra kring den klarsynta helhet som ofta döljs där inne i sin fulländning, den splittrade sekund den är aktiv.
Kunde man det, vore mycket vunnet och mycket redan kvästats i sin skära linda. Ingen kan detta dock, men med tanken kan man alltid leka...
Kunde man det, vore mycket vunnet och mycket redan kvästats i sin skära linda. Ingen kan detta dock, men med tanken kan man alltid leka...
Att förstå mig och min omgivning, som lika bräcklig som skuggan jagas bort av det brinnande ljus, har gett mig den fördel i tanken jag behövt. Allt finns däri, allt som behövs för att vara en lycklig en i en alldeles för sträng och osynkroniserad värld, en värld som mer och mer hamnar på glid, blir ostabil på kanten till att verka ohanterbar för den enkla lilla människan.
För det är mycket som skall dragas ihop, flätas samman och bilda mönster - ens eget mönster att leva i och fröjdas. Svårt är det att danna en helhet i sig själv på förutsättningar som egentligen inte finns eller har funnits. Och de beröringspunkter man ofrånkomligt stöter i hop med längs vägen, har man aldrig riktigt klarhet vid...
Jag kan aldrig påstå mig vara någon "övermänniska" på något sätt och vis. Mängder med erfarenheter talar mig rakt i mot (som tur är!), och mina fall har varit många under årens lopp. Det man lär sig på både gott och ont genom att skåda livets visa sten är, inte först och främst att hantera skedets gång, utan att uppleva dem. Hur man blir som individ därefter finns inga facitsvar till och kommer nog inte finnas heller. Man lär sig uppleva dem, det är ett som är säkert!
Från början är allt frid och fröjd, sen dör man lite i taget allteftersom livets gilla gång fortskrider. Vi entrar olika världar längs med vår egen och inga garantier finns för att man skall kunna ta sig ur den andra och vidare i sin egen. Men oansätt är ett liv alltid ett liv och det skall levas på de premissar det sätts i, och en upplevelse kommer alltid att vara just en sådan: en upplevelse...
Vi får alla räkna våra steg utifrån var vi gått och kan endast hämta våra referenser däri.
Sedan, om man nu väljer (eller uppnår möjligheten!) att träda in i nya omgivningar långt borta från sina egna, vanda ramar, påbörjas omedelbart en process att bilda om sitt naturliga vara. Egendomlig är denna förvandling, som att spatsera mellan konstverk ur motsträvande genres. Ett fantastiskt skådespel nästan, där man numera lever ut sitt livs största och kanske starkaste roll.
Men i slutändan vänder vi oss alla åt samma mål, mening, syfte; jordens mörka hål, den sista vilan som efter den långa strävan nog känns som den mest välkomna gest från livets ljuskälla...
Den sprungna rosen från hjärtats klaraste källa, kan äntligen i lugn och ro få dö bort och vissna, låta sin plats komma till förfogande åt en ny klar stjärna...
Från början är allt frid och fröjd, sen dör man lite i taget allteftersom livets gilla gång fortskrider. Vi entrar olika världar längs med vår egen och inga garantier finns för att man skall kunna ta sig ur den andra och vidare i sin egen. Men oansätt är ett liv alltid ett liv och det skall levas på de premissar det sätts i, och en upplevelse kommer alltid att vara just en sådan: en upplevelse...
Vi får alla räkna våra steg utifrån var vi gått och kan endast hämta våra referenser däri.
Sedan, om man nu väljer (eller uppnår möjligheten!) att träda in i nya omgivningar långt borta från sina egna, vanda ramar, påbörjas omedelbart en process att bilda om sitt naturliga vara. Egendomlig är denna förvandling, som att spatsera mellan konstverk ur motsträvande genres. Ett fantastiskt skådespel nästan, där man numera lever ut sitt livs största och kanske starkaste roll.
Men i slutändan vänder vi oss alla åt samma mål, mening, syfte; jordens mörka hål, den sista vilan som efter den långa strävan nog känns som den mest välkomna gest från livets ljuskälla...
Den sprungna rosen från hjärtats klaraste källa, kan äntligen i lugn och ro få dö bort och vissna, låta sin plats komma till förfogande åt en ny klar stjärna...
Kommentarer
Trackback
