I huvudet på KJELL

Men, once in a while så poppar det upp ett och annat korn som faktiskt glimmar lite som guld. "Biggest Looser" tycker jag är ett sådant. Programmet, om än själva tävlingsmomentet osar lite patetiskt, har faktiskt ett hyggligt substansiellt koncept där de medverkande verkligen när en eldfängdhet över att åstadkomma någonting verkligt, som att lätta sina kroppar för den övervikt de bär på. Sånt gillar jag - skarpt!

För det handlar ytterst om dessa människors liv - ända ut i fingerspetsarna. Genom övervikten kortas en människas liv ner med ett betydande antal år, deras förmåga att skapa barn, bli föräldrar minskas dramatiskt genom fettlagringarna, leder och alla inre organ tar alldeles för mycket stryk för att kunde underhålla en fysik i det längre loppet och det dåliga mående trycker förmodligen dagligen ner personerna i fråga.

Här serveras de möjligheter på ett silver fat - och de har tagit dem. Låt vara att det hela dryper av kommersialism och har redigerats till ett nöjes program som kablas ut över landet. Men det fungerar. Och det roligaste tycker jag, är att de skapar sig en förutsättning som aldrig upphör att existera utan tar till sin början när serien tagit slut: de lär sig hur de gör för att kunna hejda sitt dåliga leverne!

Samma sak känner jag när jag stöter på överviktiga på gymmet. Det glädjer mig att se dem kämpa på i denna ovana miljö som det ju trots allt är för dem. Jag kan bara ana mig till den "jävlaranamman" som det tagit dem att ta sig ner dit och börja arbeta med sig själva. Det samma ser jag i "Biggest Looser- gänget": människor som brinner för en dramatiskt förändring på både de själva och deras livsstil.

Ett trollbindande koncept, som i alla fall får mig att sitta fastspänd framför dumburken varje måndag kväll och heja fram dessa vilt kämpande människor och följer hur deras kilon bara rasar ner för varje mätning!