Ett efterlängtat och varmt möte på alla sätt och vis!
Fick besök från gamla Grimstad i går då min gamla fotbollstränare och hans fru kom inom på en kopp kaffe. De är på bilsemester och skulle ner och besöka sin svärsons föräldrar i ett par dagar.
Det var en underbar återträff. Vi hade inte sätts (kom vi fram till) på runt arton års tid, vilket naturligtvis är åt helvetet för lång tid, men - slog det mig - det står helt i linje med det jag har gjort med hela min gamla bekantskapskrets från gamla landet, inklusive min familj. Det har slagit mig i efterhand att jag nog har lite att jobba med när det gäller detta - detta att hantera mina kringliggande relationer till människor med betydelse genom åren då jag växte upp... vilket blir så tydligt när man återser människor efter många många år!
Det är lätthänt att det blir så. Jag tror nog att vi är ganska många i den här båten som under årens malande gång upptäcker sent omsider hur tiden flytit ohämmad iväg. För min egen del ser jag förklaringar till detta - inte bara en eller två, utan ett litet koppel anledningar. Allt detta vet jag med mig själv och lider ingen plåga av det, utan kan bara konstatera att så har det blivit. För mig har det varit tvunget att bli så för att jag själv har kunnat stå som överlevare i mig själv!
Men det har inte tagit bort känslan från ett underbart möte mellan människor som betytt mycket för mig för länge sedan. Att sitta här i min egen soffa och ta en fika med Kåre Björn och Reidun och dela minner vi har haft i många år, är en liten skatt. Som att lyfta locket på kistan och bada lite i guldglansen från våra gemensamt skimrande minnen. Ett efterlängtat och varmt möte på alla sät och vis!
Så synd bara att det är så länge mellan varje gång...
Kommentarer
Trackback
