Äntligen på rätt väg!
Sitter i nya lägenheten nu. Det är tidigt på morgonen och det är snart dags att börja röra mig mot jobbet. Utanför fönstren kan jag se hur trädtopparna vajer friskt i blåsten och hur molnen rullar på ohämmade och mycket tjocka där ovan. Det slår mig här jag sitter och sipprar på mitt morgonkaffe, hur många nya och ovanliga ljud den lägenheten har om jag jämför med den gamla. Här smäller det i väggar och tak på ett helt annat sätt än förut och ibland skulle jag nästan kunna tro att det befann sig någon mer här inne, någon okänd varelse som stryker omkring i rummen. :-)
Det tar lite tid att vänja sig, jag vet det och finner själva "processen" att bekanta mig med det nya hemmet mycket rogivande och trivsamt. Ett inslag av kvalitet i livet, nästan som en sorts "lyxartikel" om jag sätter det sida vid sida med andra tider av mitt liv; Det är långt från storstadens betongnätter där livet i mångt och mycket var som att leva "inuti ett skrik". Ja inuti själva skriket som sådant där man närde sig på den olycka som fanns bortom ens den minsta lilla gnista av hopp om en levande framtid. En framtid att dela med någon annan människa som ville något med det livet man fått till skänks. En människa som man tillsammans kunde uppleva tacksamhet med och "chasing a dream" tillsammans med och sedan leva i känslan man får när man uppnår det man kämpat för i långa stunder...
..
Jag har oerhört mycket kvar innan jag är där än, det är jag medveten om men jag är på god väg. Efter åren i övertygelsen om att jag klarar mig som bäst i min ensamhet, börjar jag nu uppleva och inse skillnaden i dessa två sätt att leva ett liv. Idag skulle jag inte ens velat vara utan min lilla hund, för att sätta det skarpaste av perspektiv i belysningen, och med det sagt märker jag än mer hur långt bort från "det riktiga livet" jag hade drivits. Inte av någon annan än jag själv och min egen maskin, men dock ändå...
Så dagens tanke och ord får bli: Äntligen! Äntligen på rätt väg genom mitt eget liv...
Kommentarer
Trackback
