I huvudet på KJELL

Undrar om inte man kan påstå att nu är sommaren äntligen här... Världen förändras  och blir sprillans ny överallt omkring oss. Den kanske mest natursköna förändringen vi människor kan tänka oss; allt blir grönt, vackert och varmt.
Livet antar en ny nyans. Ljuden blir nya, skarpa och levande med fågelkvitter och fräscha färger överallt. Ja till och med vattnet blir klarblått och varmt. Tankarna tar sig ny vändning i många av oss - ja de flesta av oss. Hoppet stärks och vi kliver in i ett "semester mode" som i allafall jag kan tänka mig att jämföra i storlek med den gode gamla julstämningen, den som inte funnits i mig sen jag sprang runt på mina barnaben... (ja, minus snö och kyla då, förstås!)
...
Och det är skönt också att kunna ställa in kroppen och sinnena på denna "sommarens modus". Den hårda och mest krävande av årstider har passerats med slit och kyla, snö och jävelskap. I och för sig ter sig inte helt världen längre som den gjorde innan hjälpmedlens tid hade kommit, men det sliter ändå på oss alla att gå genom dessa "mörka" och kalla tider på året.
Vi skiljer oss nog inte märkvärdigt från kossorna och kalvarna som sprudlande av glädje springer på sina stela lemmar ut från ladan och i väg ut på sina grönbeten...
Det är en glädjens tid och skall så också få vara. Den behövs på det allra starkaste efter den långa källarvistelsen vi precis har haft, och den tycks bara bli strängare och strängare eftersom vi bortskämda och förskonade  har blivit med tiden.
Släpp fångarna loss, det e vår!