Tänka lite mer på just mig!
Jag har jobbat hejdlöst mycket de senaste åren. Faktiskt långt över vad som tillåts av regelverken skrivna av sådana som arbetsmiljöverket o.dy. Jag har haft både ett, två och tillochmed - vid tillfälle - tre jobb samtidigt, och visst, under dessa perioder har det väl inte varit mycket annat än just arbetet som funnits i mitt liv...
Men jag har gillat det hela vägen. Dessa jobben har funnits och kommit till mig i en tid jag verkligen har behövt skapa mig ett djupare fokus, en ockupation av den tid som varit min på ett sätt som sträckte sig "lite längre" kanske än vad som skulle vara vanligt. Jag hade så att säga, stora tomrum i mig själv som behövde fyllas för att på den vägen, låta mig själv "ta jord igen..."
Så jag tog min egen strid med mig själv genom att jobba.
Såklart kommer man inte ifrån kraften kring pengarna - ingen gör det. Men den har likväl varit av sekundär karaktär. Det känns riktigt behagligt att veta att jag i det här avseendet talar fullaste sanning när jag säger att jag inte alls har arbetat för pengar. Inte på det sättet jag tänkte förut, iallafall.
Det är på inget sätt den lön jag lyft från allt arbete som fått dörrarna att öppnas månad efter månad, år efter år. Nej, det är arbetet i sig, själva tiden jobben krävt som gjort detta - allt annat är som jag sade nyss; sekundärt!
Men ibland kan det vara svårt att ens tro på det själv.
Med tiden höjs ju standarden och rutinerna trippar in och gör så att det vardagliga blir som ett maskineri; man har fullt upp "med livet", det liv som förändrats så radikalt de senaste åren. Det blir en del av en som människa och innan man vet ordet av, så är man en lika stor del av detta...
Det kommer dock bli lite annorlunda framöver. Inte att jag inte skall jobba, jag skall bara jobba lite mindre och lite mer "humana tider..." Per automatik betyder detta att jag får mer tid över till att göra det jag gillar bäst; nämligen att träna!
Det kommer att bli skoj att kunna köra två, ja kanske till och med tre pass om dagen, om krafterna räcker till.
Visst, det blir inte samma "tunga lönekuvert" varje månad (för min del), men det är faktiskt dags att jag kan få utöva lite mer av det jag gillar och inte bara klämma in det när det finns tid över...
Kan låta lite egoistiskt, men det är må hända tid för mig att börja göra det; tänka lite mer på just mig!
För, pengar är på inget sätt allt i livet!
:-)
Det är på inget sätt den lön jag lyft från allt arbete som fått dörrarna att öppnas månad efter månad, år efter år. Nej, det är arbetet i sig, själva tiden jobben krävt som gjort detta - allt annat är som jag sade nyss; sekundärt!
Men ibland kan det vara svårt att ens tro på det själv.
Med tiden höjs ju standarden och rutinerna trippar in och gör så att det vardagliga blir som ett maskineri; man har fullt upp "med livet", det liv som förändrats så radikalt de senaste åren. Det blir en del av en som människa och innan man vet ordet av, så är man en lika stor del av detta...
Det kommer dock bli lite annorlunda framöver. Inte att jag inte skall jobba, jag skall bara jobba lite mindre och lite mer "humana tider..." Per automatik betyder detta att jag får mer tid över till att göra det jag gillar bäst; nämligen att träna!
Det kommer att bli skoj att kunna köra två, ja kanske till och med tre pass om dagen, om krafterna räcker till.
Visst, det blir inte samma "tunga lönekuvert" varje månad (för min del), men det är faktiskt dags att jag kan få utöva lite mer av det jag gillar och inte bara klämma in det när det finns tid över...
Kan låta lite egoistiskt, men det är må hända tid för mig att börja göra det; tänka lite mer på just mig!
För, pengar är på inget sätt allt i livet!
:-)
Kommentarer
Trackback