I huvudet på KJELL

Var ute och sprang med en ny bekantskap i går. Han jobbar som livvakt i någon privat regi nede i  Israel, men vi skall inte gå närmare in på det, utan nöja oss med att han är en hårding..

Det blev såklart inte någon vanlig löpartur, det här. Vi hade 28kg i en ryggsäck släpandes med oss på den 5 km långa sträckan som drog sig över ett väldigt kuperat terräng i en av Halmstads absolut vackraste skogsområden. Det som kan tilläggas i den sammanhangen är, att det hällregnade och löpstegen gick genom gyttjapölar o dylikt. Vi var dyngsura redan innan passet började...

Men det var en riktigt häftig upplevelse att "sätta lite spets" på träningen. Detta blev väldigt jobbigt på ett nytt sätt, men ändå förvånande hur kroppen iallafall klarade att anpassa sig så fort efter omständigheterna och hur viljan att fortsätta framåt övervann det pågående motståndet om att bara lägga ner skiten på en gång...

Det gällde att under tiden man sprang låta kroppen växla mellan lika löptekniker för att inte bli för utmattad av att man nötte ut den eller den kroppsdelen i förväg. Man var alltså tvungen att ha en "löpande koll" på hur energiförbrukning fortlöpte. Mycket mentala bitar, alltså..

Det var alltså inte tal om något vackert löpsteg i någon bemärkelse, utan man trånade efter den effektivaste! Jag har en del att lära på den biten, kan jag säga..

När själva rundan var undangjord så blev det så dags för finalen; två varv i den 139 stegs långa trappan upp till toppen av den kulle vi befann oss på. Mjölksyran fick en helt ny innebörd den här dagen. Jag har aldrig någonsinn upplevt någonting liknande.

Jag märkte, på sista sträckan av mitt sista varv, hur motoriken fallerade fullständigt och jag kunde med ett språngsteg som knappt kan kallas för ett sådant, stapla mig upp de sista trappstegen!

En nästan vedervärdig känsla... Jag tror skriken fortfarande ekar mellan träden där uppe!

 

Träningsvärken är på gränsen till hopplös idag och funderingarna går just nu ut på, hur jag skall ta mig igenom kvällens pass...

Tänk att man gillar sånt här..? :-)