Kanske är lika bra! :-)

Så nu börjar man släpa sig allt närmare 42 år, gitt... Hade jag aldrig trodd faktiskt! Om sanningen skall fram, så har det funnits tider då jag varit fullständigt på det klara med att den dagen aldrig skulle komma i mitt liv - att jag skulle bli fyrtiotvåår. Och skall jag vara riktigt ärlig, så vette fan om jag egentligen har "förtjänat" att stå här nu, dagen innan det blir dags att blåsa ut mina 42 stycken tända tårtljus? Det är kanske det bästa sättet, det att man blir "äldre med åren" och till på kuppen allt visare med, ha ha ha
Hur som haver, det kommer en del folk hit i dag. jag skall liksom firas med ett litet kalas, då`rå, en "grej" jag inte är helt vare sig van eller bekväm med. Jag har haft den "general feelingen" om att födelsedagsfirandet är både larvigt och töntigt och alltså absolut ingenting som jag överhuvudtaget vill befatta mig med. Det är ju ingenting man egentligen lägger ner så mycket krut på i "svängen" eller i fängelset, så det är väl inte så märkvädigt, när allt kommer omkring.
Men nu så är jag inte i svängen längre eller inne-sittande utan på helt andra sidan av pendeln. OCH, nu kommer jag inte längre undan, tydligen...
Nå, det kanske är lika bra det - att fira min obetydliga 42 åriga födelsedag då, ja det kan ju till och med bli jättetrevligt!
Det kommer jättetrevliga människor hit ikväll och såna har man ju lärt sig uppskatta högt, i alla fall!  :-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0