I huvudet på KJELL

Perspektiv är viktigt i sammanhangen. En överblick krävs om något, hur ont det än måtte göra - och en inre förståelse kring ens tillvaro (frånvaro?).

När jag begrundar detta närmare, vilket jag faktiskt gör oftare än vad jag kan gilla (!), så är det stora omvälvningar det är tal om. Och slitsamma tankar som medföljer!

Ingenting av detta händer över en natt. Inga svar kommer som brev beställda på posten. Ingenting av det ovanstående ser jag som självklarheter på något sätt, utan en ständig pågående "rörelse" med ett enda syfte för handen; att bejaka som sagt, själva livsgnistan!

Att reda ut det jag fram tills idag har försummat, torde vara tillräckligt för mig själv att hantera. Men jag valde en annan väg "genom dyn" i tillvaron; jag valde att dela mitt liv med någon annan. För mig (och henne!) gav det utrymme att spjälka det jobbiga i flera delar på ett sätt som stod sig nära den person jag är. En betydande pusselbit alltså, en kugge i det hjul jag försöker få att rulla återigen efter alla dessa år med rostiga gängor och skavande delar.

Jag vet idag, det jag under en lång period inte trodde var möjligt för mig. Jag har belyst mina mörker och öppnat dörrar jag inte ens visste fanns - och bara det faktum att jag då upptäckt rummen där bakom, gör att jag känner mig mer levande än någonsin förut...

..

Det är otroligt skönt att få möjligheten att "starta om", att få chansen att börja på ny kula efter alla dessa slitsamma år, då i stort sätt ingenting produktivt hänt i livet. Visst har det hänt grejer, men ingenting av värde , vill jag påstå. Det enda "prisvärda" är nog, att jag vid den åldern jag nu innehar äger en livslust likt en ungdoms;

En ny chans, alltså och jag ämnar ta vara på den! Jag MÅSTE ta vara på den för möjligheterna finns inte i överflöd...