Kall!

Det är en sträng värld vi lever i, det går inte att förneka. Det finns och erbjuds stora utrymmen för negativism i dagens samhälle - något som på tok för många av oss erfar. Många fina människor kan inte annat än gå under för den form världen tagit.
För den naiva, den oskyldiga, fördomsfria och nyfikna lilla människan, är det som att manövrera mellan spindelnätets klibbiga trådar en mörk och svåråkt natt, där giriga och baktanke-betonade fingrar sliter och drar i en från alla håll och kanter; det måste vara ett smärre under om någon kommer helskinnad genom en uppväxt, ungdoms- och vuxen tid.
För allt vad det är värd, så är jag oerhört glad för att jag hade mina duster då jag hade dem... Men allt sådant är ju relativt, i hela sin natur. Samhället flyter på och rullar obönhörligen framåt i en aldrig sinande ström, och vi människor med den.
Långsamt förändras verkligheten i takt med sig själv. Ett perfekt exempel, om än något bisarrt är väl hur vanligt det numera är med knivmord och dödsskjutningar dagligen mot hur det samma bestod ut av knytnävsslag för några tiotals år sedan, och där två kämpars kamp oftast slutade när brottningsmatchen ändade upp på marken...
Världen har blivit vildare. Allt kyligare, ja nästan omänskligare, och jag kan ibland tycka synd om dem som behöver växa upp i allt detta...
Signalerna existerar i alla led. Mina föräldrar (om jag håller mig på den tidsaspekten) växte upp utan tv och blev formade av deras tid. När jag for genom min barndom kom färgtv'n så småningom, och tv spelen var "tennis varianten", ni vet en med två centimeter långa, vertikala pinnar där vi bollade en liten plupp fram och tillbaka. Efterhand steg svårighetsgraden då tempot höjdes! Sicken grej!
I dag ser det nog lite annorlunda ut på just den där fronten och den utvecklingen tycker jag någonstans beskriver världens utveckling på fler plan än enbart formidabla grafikkort i en tv/dataskärm.
Jag tänker inte bidra med några jämförelser mellan dataspelen och om hur dessa skulle spegla våldet i samhället, eller huruvida vi påverkas av dem. Den diskussionen tillhör inte mitt bord. Men det finns samband - men vilken typ av samband, det låter jag vara osagt...
Nej, utan att börja dra för stora växlar, så menar jag att världen har blivit helt galen. Den bild vi ser och lever i idag, är självklart förenklad eftersom vi alla är vana vid den. Det vi matas in med genom vardagen, genom tv rutans alla nyhetsflöden, genom internet och allt vad det är, gör mig alldeles andfådd. Informationen strömmar likt stormbyar in genom och över oss och vi kan inte undgå att bli "mättade" av allt i hopa. Någonting annat vore omänskligt och på den vägen blir vi alla mer och mer avtrubbade ju längre tiden går. Och dem som blir drabbade är vi människor...
Jag läste nyligen om att det enbart i Halland det senaste året har dött 6 eller 7 personer - unga människor - av "Fentanyl-plåstren", men jag känner ingenting för dem. Inte egentligen. Jag har blivit det jag fruktat att resten av världen också blivit: Kall!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0